Dourbie…

I samband när vi var i La Couvertoirade så gjorde vi även ett besök till en utsiktsplats som vi hittade skyltar om längst vägen som vi blev nyfikna på. Vi hade tidigare sett en skylt från vägen där det stod Gorges de la Dourbie och Googlat lite om att det skulle finnas fina vandringsleder och härlig utsikt just här…

Nåväl, utsikt – vi kom fram till till en skylt där det stod Gorges de la Dourbie till slut på slingriga vägar uppåt, uppåt och dimman tätnade… och när vi väl var där var dimman så tät att ett foto skulle blivit helt vitt… Man kan inte alltid ha tur med vädret.

Vi fortsatte vägen fram till byn som heter Dourbie och tänkte att det kunde vara något… men nej, kanske fel säsong och fel väder… Tror ändå att det kan vara värt att komma tillbaka då vi fått koll på att floden som rinner i ravinen heter Dourbie också och detta område tillhör ett naturreservat inom departementet Lozére.

Vi får helt enkelt ta reda på lite mer innan vi åker hit igen… en vandring här skulle vara riktigt kul. Nedan lite bilder när dimman lättade. Kolla in bilden på bilvägen ner också, jisses vad den var smal och tur var fick vi inte något möte för det skulle aldrig funka…

DSCN0733 DSCN0739 DSCN0742 DSCN0728 DSCN0725

 

 

Les Sagnes (Olargues)

Vilken dag och vilket tur…

Vi måste börja förstå det här med vad man har på sig på en tur. Inte för varmt och inte för kallt. Idag var det 25 grader varmt vilket inte riktigt kan gå in i vårt huvud den 15 november så vi borde haft kortbyxor och linne på oss under dagens vandring.

Oavsett detta så var turen ca 9 km och startade i den lilla byn Olargues (som utåt sett ser ut som vilken by som helst från vägen) är helt underbar när man kommer in i gränderna. Idag var det söndag och då var det en liten marknad på torget i byn.

Turen börjar ungefär vid Pont du Diable (som är en bro från 1300-talet och ska inte förväxlas med den tidigare Pont du Diablo som vi berättat om för det finns uppenbarligen flera). Bron går över floden Jaur och har en helt underbar utsikt.

Turen gick uppför och vi såg Mont Caroux topp, höstfärgade vinfält och olivlundar. Ungefär halvvägs så kommer man till ett litet kapell (mitt ute i skogen). Här fungerade det utmärkt att inta matsäcken som vi hade med oss.

Höga berg och djupa dalar kännetecknar denna vandring samt härliga vyer och ett fantastiskt väder idag. Nedan är lite bilder från dagens tur.

DSCN0663

IMG_0523

DSCN0682Pont du Diablo

En vandringstur utöver det vanliga…

Ja, då kom vi igång med våra vandringar ändå. Vilse i skogen första gången 🙂

Vi utgick från Saint-Guilhem-Le-Désert (vår lilla favoritby) och ”trodde” vi skulle ta en enkel liten tur nu i starten på cirka 4 km (det skulle enligt anvisning ta cirka 1 timme???).

Nog så, underbara vyer, bara uppåt under en väldans lång tid och jag tog en massa kort på vägen då energin var på topp. Sen gick vi, och gick (bara uppför) och tog tre bergstoppar. Vandringen tog cirka 4 timmar och blev väldigt mycket längre än vi tänkt från början.

Ont i kroppen men nöjd ändå, måste erkänna att jag nog tar denna tur igen och då kollar hur långt vi faktiskt gick (t.o.m hunden blev trött). Natur och de fantastiska vyerna var en upplevelse trots allt.

IMG_0428 IMG_0417 IMG_0434

 

 

Saint-Guilhem-le-Désert

Ja, vad kan man säga mer än att denna lilla underbara by har det mesta av det bästa. Idag tog vi bara en liten tur upp på berget med en picknick ute. Nästa gång vi kommer hit tar vi en av vandringslederna. Byn är en riktig turistmagnet. Att komma hit utanför säsongen nu i oktober är optimalt. Lugnt och skönt att knalla runt i byn (som endast har 250 invånare) och ändå kunna fika på ställen som fortfarande är öppet.

Den här byn vill man komma tillbaka till många gånger. Nedan kommer lite foton från dagen lilla tur.

DSCN0537 DSCN0535 DSCN0553 DSCN0541 DSCN0552