Kvällspromenad i vår lilla by. Julbelysningen har kommit upp och det fixas en massa med julbodar och klassisk julkrubba med olika teman. Det är ännu inte klart utan det blir nog till tredje advent. Här tar vi det lugnt…
Lite bilder från kvällens promenad i byn…
I samband när vi var i La Couvertoirade så gjorde vi även ett besök till en utsiktsplats som vi hittade skyltar om längst vägen som vi blev nyfikna på. Vi hade tidigare sett en skylt från vägen där det stod Gorges de la Dourbie och Googlat lite om att det skulle finnas fina vandringsleder och härlig utsikt just här…
Nåväl, utsikt – vi kom fram till till en skylt där det stod Gorges de la Dourbie till slut på slingriga vägar uppåt, uppåt och dimman tätnade… och när vi väl var där var dimman så tät att ett foto skulle blivit helt vitt… Man kan inte alltid ha tur med vädret.
Vi fortsatte vägen fram till byn som heter Dourbie och tänkte att det kunde vara något… men nej, kanske fel säsong och fel väder… Tror ändå att det kan vara värt att komma tillbaka då vi fått koll på att floden som rinner i ravinen heter Dourbie också och detta område tillhör ett naturreservat inom departementet Lozére.
Vi får helt enkelt ta reda på lite mer innan vi åker hit igen… en vandring här skulle vara riktigt kul. Nedan lite bilder när dimman lättade. Kolla in bilden på bilvägen ner också, jisses vad den var smal och tur var fick vi inte något möte för det skulle aldrig funka…
Wow, det finns ställen som är kulturhistoria och bevarade på ett fantastiskt sätt. Detta är en gammal tempelriddarborg (ja, Les Voltaire har en fallenhet för byar och städer med ett historiskt och kulturellt värde, gärna en ringmur, tempelriddare och militära krigsminnen…).
Hur som helst så är detta ett absolut måste att se när man är i Languedoc. Det finns även en liten gravplats vid kyrkan för dessa tempelriddare. Byn eller vad man ska kalla det är från slutet av 1200-talet. Är man här i turistsäsong så är det inte allt så glest med folk som nu. Byn bebos idag av runt 100 hantverkare som har sina små shopper öppna under säsongen. De flesta var stängda nu i slutet av november, men det är också då det är som bäst att besöka alla dessa platser (tycker vi).
Ja, ännu en sagolik lunch på denna restaurang som finns i samma hus som Cave Cooperative i Florensac. Mysig miljö och underbar mat. Här käkar man en tre-rätters lunch från dagens meny. Vin till maten tas in per glas (2,50 EUR per glas) och då får du också prova på de viner du kan köpa i butiken utanför restaurangen.
En lunch här innebär att man kan skippa middagen helt 🙂 Det här är en restaurang man vill komma tillbaka till många gånger…
Tänk att det finns en liten liten by i Frankrike som blir så känd som Roquefort. Kanske mest känd i Frankrike i och för sig då 80% av all ost som produceras här äts upp av inhemsk befolkning.
Vi gjorde ett besök i grottorna under byn där osten lagras och får sin speciella smak (och ja, osten smakar mycket godare här än den man köper i Sverige). Vi fick provsmaka tre olika sorters ostar och naturligtvis blev det ett litet inköp för kommande matlagning hemma också.
En kul och intressant utflykt, trots mulet väder, och vi fann även en mysig restaurang i byn där vi intog en supergod lunch.
Vilken dag och vilket tur…
Vi måste börja förstå det här med vad man har på sig på en tur. Inte för varmt och inte för kallt. Idag var det 25 grader varmt vilket inte riktigt kan gå in i vårt huvud den 15 november så vi borde haft kortbyxor och linne på oss under dagens vandring.
Oavsett detta så var turen ca 9 km och startade i den lilla byn Olargues (som utåt sett ser ut som vilken by som helst från vägen) är helt underbar när man kommer in i gränderna. Idag var det söndag och då var det en liten marknad på torget i byn.
Turen börjar ungefär vid Pont du Diable (som är en bro från 1300-talet och ska inte förväxlas med den tidigare Pont du Diablo som vi berättat om för det finns uppenbarligen flera). Bron går över floden Jaur och har en helt underbar utsikt.
Turen gick uppför och vi såg Mont Caroux topp, höstfärgade vinfält och olivlundar. Ungefär halvvägs så kommer man till ett litet kapell (mitt ute i skogen). Här fungerade det utmärkt att inta matsäcken som vi hade med oss.
Höga berg och djupa dalar kännetecknar denna vandring samt härliga vyer och ett fantastiskt väder idag. Nedan är lite bilder från dagens tur.
Vi har besökt en sagolik vingård eller Château som bör kallas när det är ett slott. Byggnaden är från 1800-talet men slottet har en historia från 1500-talet. Vi träffade Monsieur Christophe Blanc som övertog ansvaret för vinproduktionen 1991 efter sin mamma.
Det här slottet andas historik och är en helt fantastisk miljö. Vi fick smaka på 4 röda viner som finns i deras sortiment. Samtliga var otroligt bra och slutligen fastnade vi för två av dessa som vi köpte. Den här vinprovningen skiljde sig från de vi varit på tidigare. Här fanns det ett engagemang och kunskap om vinet som Monsieur Blanc stolt berättade för oss.
Ett besök på Chäteau de Montpezat kan vi varmt rekommendera och deras viner likaså.
Deras hemsida är:
http://www.chateau-montpezat.com och ni kan även maila till contact@chateau-montpezat.com för ett besök eller kolla öppettider.
I helgen besökte vi ett ställe som heter Valras-Plage. En supermysig by med en otroligt härlig sandstrand med massor av lek för barn. Det var höstlov här i Frankrike (samma som i Sverige) och många barn var lediga förra veckan.
Nu stänger många ner under november och öppnar upp till jul. De satte upp julbelysningen i Marseillan idag såg vi.
Nedan är lite bilder från Valras-Plage.
Idag är det den 1 november och vi har haft en härlig ”sommarhelg” i Marseillan. Det blev en skön dag på terrassen i solstolarna och en eftermiddagstur med Jackie då vi tog lite bilder.
Idag blev vi officiella medlemmar i tennisklubben. Det firade vi med att spela 1 timme i solen. Perfekt tennisväder och otroligt härligt att spela utomhus på grus i slutet av oktober.
Enligt Hans (som driver anläggningen) spelas tennis utomhus året runt. Endast fåtal dagar undantaget på grund av regn eller vind. Det känns rätt coolt tycker vi.
Nu gäller det bara att bli bättre för vi är rätt ringrostiga…
Dessa bilder är från vår lilla tennisövning med Torhild och Bengt i påskas (idag var det ungefär samma sol och 20 grader varmt på eftermiddagen).
Voltaires Frankrike 