Kategori: Våra resor

Ja, vad är den här staden känd för. Vi åkte hit på grund av produktionen av Armagnac och hade en förhoppning om att besöka gårdsbutiker och producenter. Dessvärre fann vi inte mycket av detta i staden, däremot en fantastisk Katedral (Saint-Pierre) som finns med i UNESCOs världsarv.

Utanför katedralen står de fyra musketörerna: Porthos, D´Artagnan, Aramis och Athos (”en för alla – alla för en”). Det sägs att D´Artagnan kom från dessa trakter och det är också den musketören som man vet mest om av de fyra.

Det finns en historia i varje stad man kommer till i Frankrike och alla är berikande på något sätt. Stadens namn kommer från ”Condatòmagus” och betyder ”confluent market” (svårt att översätta till svenska). Men det handlar om positionen av staden mellan två floder (La Géle och La Baïse).

Namnet Condom har således inte något att göra med kondomer (uppfanns inte här). Däremot så sägs det att stadens skyltar ständigt måste ersättas för att man stjäl dessa (vad man nu ska med en sådan skylt till :-)).

Rocamadour är en berömd pilgrimsstad, sedan man år 1166 upptäckte en antik grav, som innehöll kvarlevorna efter den helige Amadour och en del mirakler som följde på upptäckten. Vet inte mer än det som stod i Wikipedia men det är en otroligt cool upplevelse att se den på håll framförallt.

Vägen hit via bil var riktigt fin också. Det här blev mer en kort visit och den här byn har en av de coolaste vyer man kan se.

Sarlat-la-Canéda (eller kort Sarlat) är en av de större städerna i Dordogne. Staden är en turistmagnet och besöks årligen av en och en halv miljon turister.

Sarlats historia sträcker sig tillbaka till 800-talet och den har en mycket väl bevarad medeltida stadskärna från 12-1500-talen. Det stora antalet byggnader har ett historiskt intresse vilket gör Sarlat till en av Europas främsta kulturarvsstäder och den är flitigt använd som inspelningsplats för filmer (dock inte när vi var där).

Från 1964 och framåt har staden genomgått ett omfattande restaureringsprogram. På lördagsförmiddagarna hålls marknad på flera platser i staden med stort utbud av lokala varor och gatuartister. I Dorgogne finns det massa regionala godsaker främst tryffel, valnötter, anklever och saffran.

Det här är absolut en stad att komma tillbaka till många gånger (helst när det inte är turistsäsong).

Slottet ligger på toppen av en platå med utsikt över byn och floden Dordogne. Byggnaden uppfördes på 1200-talet.

Här har även Richard Lejonhjärta (kung av England) härjat och hela området kring Dordogne är intressant om man läser in sig på den franska historien (hundraåriga kriget).

1962 köps slottet på auktion för 17 Miljoner Centimes av Lucien Grosso (som var spel-och kasinomiljonär). Han gifte sig med Denise och de åtog sig att återställa slottet. Detta arbete har de ägnat sig åt fram till Denises död 2016 (Lucien dog 2008). Paret hade inga barn då de hade redan 1999 beslutat att lämna slottet till förvaltning som kan fortsätta restaureringen av slottet och nyttja det som ett museum.

Vi kan vara tacksamma att det finns människor som vill bevara ett kulturarv som detta och öppna upp det för allmänheten att beskåda. Det är absolut värt att ta en tur hit om du är i krokarna.

Det här är en liten by men en historisk kyrka – Saint-Eutrope. När man är ute på turné så behöver man lite andlighet också och kyrkor och katedraler i Frankrike är väldigt fina och välbevarade.

Den här kyrkan är väldigt fint bevarad och själva byggnaden är från 1100-talet och inredning från 1500-tal. Under 17-1800-talet så renoverades kyrkan och väggarna i kyrkan täcktes med puts och färg.

Under 1920-talet så upptäcktes unika målningar under putsen på väggarna. Kyrkan renoverade upp dessa målningar under närmare 20 år och 1992 blev detta klassificerat i den högsta skyddsnivån för ”Monument Historique”.

Att målningarna skildrar yttersta domen och helvetet kanske inte är en ljuspunkt precis men som sagt historiska monument är värda att bevaras.

Man kanske inte kan kalla detta för en by då den bara har en gata Rue de la Courte Oreille (som enligt Google translate översattes till Korta Örat). Vi funderade faktiskt på varför det är ett öra vid entrén till gården.

Här finns också ett Benediktinerkloster där munkarna införde egna regler om tull och rättvisa. Detta är skrivet på Occitanska och innehåller 209 regler och redigt tuffa straff som typ skära av örat mm.

Idag (tror vi) att Monteton är en samlingsplats för musiker. När vi var där hölls en föreläsning och ladan som vi var inne i hade många musikinstrument och övningssalar. Här kan de både bo och träna samt lära av varandra och professionella i syfte att utveckla sina förmågor. Dessutom i en väldigt mysig miljö.

Väldigt många av byarna i Dordogne är så otroligt fina. Det är så kallade Bastide och de byggdes upp mellan år 1150-1350 på uppdrag av kungarna i Frankrike och England.

Byarna har ett centralt torg i mitten om omges av hus och gator som går ut från torget. Syftet var att föra samman människor från landsbygden för ekonomiska och politiska intressen men också för att kunna försvara sig.

Vi fick inget bra kort på torget som var smyckat med girlanger (vilket det var nästan överallt). Det märks tydligt att det varit både nationaldagsfirande och Tour de France i dessa trakter (massor av målade cyklar finns längst vägarna också).

Första delen av slottet byggdes redan 1137. Därefter har ägare investerat en hel del pengar och år till att förvandla slottet till en ointaglig fästing. Slottet är beläget i ett område som har en helt del sk Bastides som byggdes upp under medeltiden i syfte att kunna försvara sig mot fiende.

Efter flera hundra år av konflikter i området så utvecklades slottet under 17-1800 tal till att bli en vacker aristokratisk villa med franska trädgårdar och många moderniteter för den tiden.

Slottet förstördes delvis under franska revolutionen men köptes av invånarna i byn Duras på 1960-talet. Därefter har slottet rustats upp under närmare 40 år.

Vi hann dessvärre inte med att göra en rundtur på slottet denna gång men vi ska ha lite kvar att göra framöver också 🙂